Modern lag skulle stärka transpersoners makt över sina liv

Sveriges könstillhörighetslag var världens första när den tillkom 1972. Sedan dess har lagen lappats och lagats. Vi vill se en ny, modern translag som stärker transpersoners makt över sina liv. Det skulle bidra till bättre hälsa och friare liv för Sveriges transpersoner.

Regeringen har remitterat ett förslag om att ens juridiska kön, som anges i folkbokföringen och i passet, ska baseras på hur man själv identifierar sig. Det finns människor i Sverige som har fel juridiskt kön, vilket skapar många problem för dem. Varje gång man behöver visa sin legitimation, som på tåget eller i butiken, riskerar transpersoner att bli ifrågasatta eller stoppade. Okunskap och hat mot transpersoner gör att fel juridiskt kön leder till ett otryggt och begränsat liv.

I dag krävs en diagnos för att ändra juridiskt kön, vilket kräver en flera år lång vårdprocess, som förlängs ytterligare av långa vårdköer. Det måste bli enklare. Rätten till självbestämmande är en viktig folkrättslig princip som ska gälla för alla. Vikten av att kunna ändra juridiskt kön utan omotiverade hinder eller inskränkningar har lyfts av både FN:s och Europarådets kommissionärer för mänskliga rättigheter.

“Att ändra sitt juridiska kön är inte oåterkalleligt, men det möjliggör för en ung person att leva som den är.”

Debattörerna skriver att förslagen inte är tillräckligt utredda, men regeringens beredning har pågått sedan ett utredningsförslag lämnades 2014. Vid den senaste remitteringen var flertalet remissinstanser övervägande positiva till förslagen, som Statens medicinsk-etiska råd (SMER), Sveriges läkarförbund och Sveriges psykologförbund. Barnombudsmannen är positiv till att separera juridik från medicin, liksom att en ny åldersgräns för ändring av juridiskt kön ska vara 12 år.

Artikelförfattarna skriver också att möjligheten att ändra juridiskt kön inte skulle göra någon nytta för unga, utan att det tvärtom är emot barnets bästa. Det är inte Barnombudsmannens bedömning. All vår kontakt med unga transpersoner visar också på motsatsen. Att ändra sitt juridiska kön är inte oåterkalleligt, men det möjliggör för en ung person att leva som den är. Den här möjligheten finns redan i flera länder, bland annat i Norge där åldersgränsen är 6 år.

Debattörerna lyfter också oron över hur en ny lag kan påverka flickors och kvinnors rättigheter. Transpersoners rättigheter och jämställdhetsarbetet beskrivs tyvärr av vissa som motsatser. Vi är övertygade om att vi kan bygga ett jämställt samhälle samtidigt som vi stärker transpersoners situation. Vi är eniga med debattörerna om vikten av statistik för att få syn på könsbaserade skillnader i till exempel ekonomi och hälsa, såväl som vikten av trygga rum.

Den ojämställda fördelningen av resurser i samhället, flickors och kvinnors otrygghet, bristande jämställdhet på arbetsmarknaden och underfinansierad förlossningsvård, för att nämna några områden, är reella problem och viktiga frågor för hela vårt samhälle. Just därför tycker vi att det är viktigt att feministiska krafter arbetar tillsammans mot populistiska och konservativa krafter. Det är från dem hotet mot jämställdheten kommer, inte från transpersoner.

Trifa Shakely, ordförande, RFSL
Elias Fjellander, ordförande, RFSL Ungdom
Ann-Christine Ruuth, ordförande, Transammans
Hans Linde, ordförande, RFSU
Anna Johansson, generalsekreterare, Amnesty
Axel Repka, specialistläkare
Silas Aliki, jurist med fokus på hbtqi-personer, Folkets juristbyrå
Ida Linander, läkare och forskare, Umeå universitet